Martin Kent
av Paul Guy
Publicerad i kortare form i
FUZZ #4/97
© Paul Guy 1997
ACE (guitar), SKIN (vocals), ROBBIE
(drums), and CASS (bass)
Det kan inte finnas många band som, redan efter andra giget, har haft hela sju skivbolag
i hälarna, viftande med skivkontrakt. Skunk Anansies helmodern blandning av rock,
punk och metall, kombinerat med kontroversiella texter och sångerskan Skins karismatiska och aggressiva scenuppträdanden, gjorde bandet till en omedelbar succé. Att sedan
bandmedlemmarna skriver genomtänkta låtar och texter med starka kontraster från
tung punkmetall till akustiska låtar med vackra melodier var bara gräddan på moset.
Ett ovanligt band, med ett ovanligt namn. Den självklara första frågan man ställer
sig är, vad betyder Skunk Anansie egentligen? Nåväl, en "skunk" är ett grävlingsliknande
djur med en vit rand längs ryggen, med den otrevliga vanan att spreja en vidrig lukt på allt i närheten om den känner sig hotad. "Anansie" är namnet på en spindel i Jamaikanska
folklegender. (Är det någon som känner sig klokare nu? Nej, det trodde jag inte heller.)
FUZZ träffade gitarristen "Ace" nyligen i Stockholm. Först och främst var jag bara
tvungen att fråga, hur han fick namnet?
Oh, Herregud! Mitt livs förbannelse Jag försöker med alla medel att bli av med
det namnet! Nå jag är från Gloucestershire (ett engelskt grevskap ungefär 15 mil
västerut från London, förf. anm.), och på den lokala dialekten kallas allting "ace"
om det är ballt. När jag kom till London jag kände inte en enda käft där då drev alla
obarmhärtigt med mig om det där och de började kalla mig "Ace" - och det fastnade
Så vad heter du egentligen?
Martin. Martin Kent.
Vad var det som fick dig att vilja spela gitarr?
Jag hängde med min bror på en Motorhead konsert när jag var tolv bast. Och jag tänkte,
Gud! det här är det bästa jag har nånsin sett! Jag måste vara så där, jag måste var
gitarrist!
Vad var din första gitarr?
En Kay SG kopia. Det var den sämsta gitarren i hela världen! Jag hittade den i en
lumpbod för tjugo pund.
Bortsett från Motorhead, vilka andra förebilder hade du?
Black Sabbath, Sex Pistols jag är heltokig i riffar, vet du, vilket band som helst
som har riktigt bra riffar. Det är därför jag gillar Rage Against The Machine, dom
har asbra riffar.
Vilka andra gitarrister lyssnar du på?
Min favoritband för tillfället heter Tool, jag gillar deras gitarrist Adam. Och
jag tycker att The Edge är ball, särskilt på "Achtung Baby".
På ett par av spåren på "Stoosh" tyckte jag skymta lite Hendrix-influens
Oh, jag älskar Hendrix. Det som jag älskar mest om Hendrix är när han spelar rent
"Little Wing", "Angel" och sånt. Jag har aldrig kopierat någonting rakt av, jag
har aldrig velat, det är för svårt. Men jag har alltid älskat den stilen, jag tycker
att det är så vackert. "Castles Made Of Sand" är en av mina favoritlåtar.
Vad är ditt huvudinstrument?
En svart Les Paul Custom. Jag har brutit skallen av den fyra gånger! Vi är ganska
vilda på scenen Den är en 92:a. Jag ville egentligen ha en 70-talare, jag gick
runt i dussintals musikaffärer och letade, men hittade ingen som jag gillade. Så
jag började kolla på 80-talare, och dom var inte heller så bra. Men när jag tog upp den här,
den överträffade varenda Les Paul jag har någonsin spelat på. Jag hittade en nästan
likadan i New York, fast en 76:a. Jag fick ett par gitarrer av Guild nyligen också,
en Bluesbird och en SG-typ.
Vilka strängar kör du med?
,011 D'Addarios. Det skulle vara jobbig att lira varje kväll med tjockare strängar,
men om jag kör med tunnare slår jag bara av dom hela tiden.
Stämmer du ner?
Nej, jag kör i E.
Du spelar en hel del akustisk gitarr på plattorna, också vilka använder du?
Jag har den vackraste gitarren i hela världen, en Guild Peacock. Det är ett Limited
Edition instrument ädelträ, guld hardware, med två påfåglar i pärlemor inlagda.
Den låter otroligt bra. Jag har en tolvsträngad Guild också.
Använder du dom live?
Inte på konserterna, nej men vi gör en hel del akustiska uppträdanden i TV och
radio. Jag har Fishman Matrix mikar i dom, men dom bara går till monitorerna, för
att slippa rundgång. Jag brukar ha en vanlig mik framför för PA:t.
Kan du beskriva din effekt- och förstärkarekedja?
Oh, jag är effektsfreak. Live kör jag med en Cry Baby wah, en DOD grafiskt EQ, en
DOD Supersonic Stereo Flanger, en DOD Vibro-Fang, en DOD envelope filter, en Pearl
octave divider, en Boss digital delay, en Ibanez Super Tube Screamer, en Boss Super
Phaser, och en Electro-Harmonix Small Stone phaser. Men jag har två system - wah-wah:n
och equalisern är kopplade i loopen på stärkaren, Vibro-Fangen och Supersonic Flangern
går till min rena stärkare, som är en Orange stack. Resten av dom går till två Marshall stackar, i stereo. Så jag har det här enormt tung distade ljud, och jag kan trampa
på en pedal och byta till ett vackert rent ljud.
© Paul Guy 1997
Publicerat i kortare form i FUZZ #4/97
En längre version av intervjun finns på engelska