Vilken temperatur ska jag välja?

12-Tone Equal Temperament
Liksvävande temperatur är den musikaliska skalan som "vanliga" gitarrer är konstruerade efter, i teorin. I verkligheten får man i bästa fall endast en nära approximering till liksvävande, eftersom den enkla matematiska formeln som används utgår ifrån otillräcklig information om strängarnas fysiska egenskaper. (Se: "Vad är det för fel med raka band?") I praktiken visar de allra flesta gitarrer en tendens till att stämma lite högt vid de lägsta banden, lite lågt i 5:e - 10:e bands området och ganska bra runt oktaven. Uppe över 15:e bandet kan vad som helst hända!

En True Temperament 12-Tone Equal Temperament-hals passar dig som vill ha en gitarr som stämmer lika exakt i alla lägen och i alla tonarter, och som stäms precis som vanligt. Den stämmer som gitarren är tänkt att stämma, dvs enligt den matematiska formeln - fast rätt. Som alla TT-halsar stämmer den jämt och precist över hela registret. Öppna strängar kan blandas med toner högt uppe på halsen, ända upp till högsta bandet.

Den liksvävande skalan är en kompromiss som gör det möjligt att spela alla intervaller i alla tonarter med samma relativa exakthet. Den är en konstgjord matematisk indelning av oktaven i tolv likvärdiga halvtonsintervaller, och står i konflikt med naturen, dvs de rena intervallerna i övertonsserien hos vibrerande strängar. När man spelar flera strängar samtidigt alstrar varje sträng sina egna övertoner. Eftersom varken banden, eller strängarna sinsemellan, är stämda i rena intervaller krockar många av dessa övertoner med varandra. Interferenstonerna som resulterar är inte musikaliska. Detta framgår särskilt tydligt om man spelar durters-, mollters-, sext- och septimintervaller med mycket dist: man får obehagliga svävningar orsakade av intermodulationseffekter.

Detta förhållande kan inte en TT-hals ändra på, då naturens lagar inte låter sig luras. Men en 12-Tone Equal Temperament TT-hals får gitarren att lyda människans matematiska lagar till punkt och pricka!

Vältempererad
Hittills har gitarren har alltid varit låst i liksvävande temperatur, som är det enda vettiga valet med tolv raka band i oktaven. Den liksvävande skalan är dock inte den enda temperaturen som går att spela på, det finns genom historien dokumenterat hundratals exempel på andra sådana. True Temperament-systemets kompenserade band gör det äntligen möjligt för gitarristen att utforska andra, mycket välklingande temperaturer. På många keyboards och softwareprogram är många åtkomliga men tyvärr är det inte så vanligt att dom används. Många av dessa är så kallade vältempereringar.

I vältempererade stämningar favoriserar man vissa utvalda tonarter olika mycket. Med detta menas att intervaller i dessa utvalda tonarter klingar närmare naturtonsraden än den strikt matematiska formeln medger, vilket gör att harmonin förbättras och övertonskrockarna förmildras. Detta sker på bekostnad av att renheten i de mer sällan använda tonarterna offras en smula. I bra vältempererade system ska dock alla tonarterna vara spelbara, och ha en bra balans sinsemellan.

Vi erbjuder två olika vältempereringar. Vilken man väljer beror till stor del på vilka tonarter man vill gynna mest.

Thidell Formula 1

Om du spelar mest i "gitarrtonarter" är Thidell Formula 1 konstruerad specifikt för dig. Durtonarterna i Formula 1 som klingar närmare naturtonerna är: E, F#, G, A, B, C, D. Molltonarter: E, F#, G#, A, B, Eb. Hänsyn har tagits till alla vanliga öppna och barrégrepp.

Die Wohltemperirte Gitarre

Spelar man mycket jazzackord, i tonarter som blåsare brukar föredra, är Die Wohltemperirte Gitarre ett mycket lämpligt val. Durtonarterna i "Woh"l som klingar närmare naturtonerna är t ex: F, G, Bb, C, D. "Wohl" har också mycket vackra molltonarter, speciellt E, F#, Ab, A, B, D.

Gemensamt för resterande tonarter i både "Wohl" och Formula 1 är att dessa klingar inom ramen för örats tolerans. Med detta menas att ingenting låter surt ­ men att det skapas intressanta, subtila klangfärger som kryddar harmonin på ett mycket effektfullt sätt. Detta gäller i olika grad för alla vältempererade tonarter, och är ett värdefullt komplement till att uttrycka känslor i musiken.

I den liksvävande skalan är alla halvtoner likvärdiga , vilket ger samma balans av intervaller i alla tonarter. Därför låter alla (liksvävande!) tonarterna likadana. Vältempererade halvtonssteg är inte likvärdiga och därför har varje tonart sin egen unik balans av intervaller. Detta ger varje tonart en egen "karaktär", eller "färg" - vissa låter glada och lekfulla, medan andra låter vemodiga eller tunga, osv. Dessa tonartsfärger ansågs som en viktig beståndsdel av det musikaliska uttrycket innan den liksvävande skalans inmarsch på 1850-talet slätade ut dom. (Bach och Beethoven, t ex, skrev stycken som upplevs på ett helt annat sätt när de spelas i samma stämning som kompositören själv använde. Det tyska ordet dom hade använt för att beskriva detta är "Affekt".) Se: About "Key Colours"

Våra vältempererade varianter går utmärkt att använda med "vanliga" instrument, avikelserna från liksvävande på dessa är inte så stora att det normalt skapar dissonans. De får istället varsin unik karaktär som aldrig låter ful, tvärtom berikar de det musikaliska samspelet. Man kan uttrycka det som olika dialekter för de olika temperaturerna.

Se: Teknisk beskrivning om hur dessa temperaturer är konstruerade.


Om du är på jakt efter någonting ännu mer annorlunda, se: Meantone Blues

©True Temperament AB, 2006